2022-01-28

Nyttan av fortsatt utbyggnad av vindkraft kommer förmodligen att blåsa bort.

En betraktelse över Sveriges energimix.

Hypotes: Ju större del av svensk elproduktion som kommer från oplanerbara källor som sol och vind så kommer tillgänglig el från dessa vid goda förhållanden för vind och solsken inte kunna utnyttjas. Orsak är att möjlig energilagring och planerbar konsumtion är allt för liten. När efterfrågan understiger den produktionskapacitet som finns för tillfället måste vi låta viden blåsa förbi. Intentionen att dubbla produktionen av vindkraft kommer att innebära att nyttjandegraden av vindkraften kommer att sjunka och investeringarna blir mindre lönsamma. 

Vi pratar om reglerkraft i elnäten, källor som snabbt kan anpassas till behov och efterfrågan för stunden som vattenkraftverk och värmekraftverk som bygger på förbränning av kol, olja, gas, biobränsle eller sopor. I Sverige är vattenkraften den dominerande reglerkraften som dessutom är klimatneutral. Flertalet länder i Europa han inte samma tillgång till vattenkraft och har därför ett större beroende av värmekraftverk som i sin produktion släpper ut koldioxid. I dag är maximal effekt man kan ta från vindkraft (vid maximalt gynnsam vind) och effekt från vattenkraft i samma storleksordning. Resultatet är att när vindkraften levererar maximalt kan i princip vattenkraften kan regleras ner till nära noll och vatten i dammarna kan sparas tills vinden avtar. När det inte blåser alls så nyttjas vattenkraften tills förbrukningen är så hög att man måste kompensera med att koppla in värmekraft från t.ex. Karlshamnsverket eller import från t.ex. Polen och Tyskland till ett högt pris och höga koldioxidutsläpp. 

När vi idag ser planer på att fördubbla vindkraften i Sverige till en maxeffekt som kanske är dubbelt så hög som vad vattenkraften kan leverera så innebär det också att när vattenkraften regleras ner till noll så kommer det finnas en stor överproduktion av el som förmodligen inte kan säljas vilket gör att lönsamheten i ny vindkraft kommer att sjunka kraftigt om vi inte kan bygga upp mer reglerkraft. 

Till en del kan detta problem lösas genom att lagra energi men det saknas storskaliga lösningar som kan utjämna vädrets nyckfullhet över mer än ett fåtal timmars elproduktion. Teknik som finns för detta är pumpkraftverk (där man man har ett vattenkraftverk som producerar el när efterfrågan är stor och pumpar upp vatten till dammen när elen är billig). Storskalig pumpkraft skull behöva använda några av våra större sjöar för att kunna reglera vindkraften. Vätgaslagring är också aktuell, bl.a. för Cementas koldioxidfria cementproduktion och för de initiativ för koldioxidfri järnsvampsproduktion som planeras. Men även dessa initiativ är småskaliga och kostsamma.

Ytterligare ett sätt att ta vara på överproduktion av vindkraft är att (med priset) uppmuntra hushåll och företag att optimera sin användning av el. Att över dygnet lägga planerbar förbrukning när priset är lågt. Det kan gälla elvärme, varmvatten (t.ex. med större varmvattenberedare) tvätt, disk, laddning av elbilar eller lokal lagring av el i batterier eller värmemagasin. Detta är marginella åtgärder, de flesta industrier och datorhallar är beroende av kontinuerliga och säkra elleveranser.

Även om man gör det bästa av ovanstående ser jag att framtida vindkraftsutbyggnad kommer att få en lägre eller mycket lägre lönsamhet än hittillsvarande. Nyttan kommer att blåsa bort.

Jag har i ovanstående inte nämt kärnkraft då jag inte betraktar den som reglerkraft på minutnivå även om den är planerbar. Kärnkraften är idag basen för hushållens, kommuners och företags normalförbrukning inklusive de stora datacenters som etablerats i Sverige. Jag har också lämnat solenergin åt sidan då den representerar en ganska liten andel av den elproduktion som är ansluten till det nationella elnätet.

De problem med fortsatt utbyggnad av vindkraft medför är inte unika för Sverige, de länder som saknar vattenkraft behöver också reglerkraft vilket i huvudsak betyder värmeverk där förbränningen resulterar i stora utsläpp av koldioxid från i huvudsak fossila bränslen.

Så om det inte sker ett stort genombrott för energilagring i mycket stor skala samt en kraftig ökning av elförbrukares flexibilitet så är nog vindkraften vid vägs ände i Sverige och stora delar av Europa. 

Vi måste anpassa oss till den nivå på elproduktion och elförbrukning som vi har tillgänglig idag tills ny, planerbar elkraft finns tillgänglig, lite mer vattenkraft (finns inte så många älvar att bygga i) och kärnkraft. Bioenergi ger inget tillskott utan att koldioxiden i atmosfären ökar.   

#el #regelerkraft #vindkraft #klimatanpassning