2017-01-03

Visioner och etik inom vård-IT

Sveriges kommuner och landsting (SKL) tillsammans med Socialstyrelsen tog under 2016 en vision för e-hälsa 2025 som sammanfattades i nedanstående text.

År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. 

Man ställer inte bara upp hälsomål utan anvisar även medlet för att nå detta mål. Ja till och med medlet, digitalisering blir målet i sig och som ses viktigare än individen. Men har medlet i sig bara fördelar eller finns det mer som bör vägas in, eventuella nackdelar med att så tydligt peka på hur.
Mycket av visionerna kan kopplas till begreppet det “det goda samhället” som alltid vill oss väl och där vi behandlas på ett jämställt och likvärdigt sätt.
Vi har lagstiftning som garanterar oss att information som vi låter samhället samla in om oss i form av personuppgifter och information om vår hälsa i patientjournaler inte missbrukas. Men efterlevnaden av lagen brister. Gamla, felaktigt designade, journalsystem klarar inte fullt ut att skydda informationen för läckage.

De nya vårdsystemen som det finns visioner om kommer att kunna lagra mycket mer information om oss, analyser av informationen kan göras i bakgrund, t.ex. upptäcka om man har dolda sjukdomar, kanske ärftliga. Detta ställer nya krav på etik i vården och olika typer av forskning men även kommersiella intressen kommer att vilja ta del av informationen. De tekniska möjligheterna att “spärra” information kommer förmodligen att vara bättre men inte vara 100%. Läckage av information från “säkra” datasystem är ett ökande problem vilket tydligt visat sig på senare tid då mycket centrala och viktiga system hos stater har blivit “hackade.

Men hur länge räcker “det goda samhället”? Kan vi lita på att det består under vårt återstående liv? Vi ser nu hur världen förändras snabbt. Kommer framtidens makthavare vara goda mot de svaga. Kommer ev. upptäckt av en dold sjukdom eller “dåliga egenskaper” hos oss resultera i erbjudande om vård i tid eller kommer vi prickas som oönskade? Det är viktiga frågor att tänka över innan vi låter oss kartläggas och registrerats i centrala databaser. Det kanske är då bättre att lagring sker decentraliserat hos vårdgivare på ett sätt som gör det svårt att kartlägga oss på “distans”.

Det kanske är dags att stoppa en del visioner för att behålla vår integritet även om det i genomsnitt skulle ge oss ett par månader kortare liv p.g.a sämre information till vården?

2017-01-01

Om filterbubblor och faktaresistens

Denna text kommer att motsäga sig själv då den antyder krav på textkvalitet och belägg för påståenden. Detta är bara tankegods som inte underbyggs av fakta.

---
Idag översköljs vi av texter där ursprung, kvalitet och “sanning” oftast är okända, vi kan tro att den kommer från trovärdig källa, vi kan tro att den som skrivit har ett gott uppsåt och har jobbat för att beskriva en underbyggd sanning. Men vi vet väldigt sällan om så är fallet. Verkar texten beskriva något som jag själv upplever så har jag lättare att ta till mig texten och tro att den är sann. Tid att verkligen granska och ifrågasätta finns sällan. Det är enklare att ta den till sig utan eftertanke.

På 1900-talet var text som nådde många mottagare tillförlitligare. Texten passerade oftast en redaktör som ställde krav på kvalitet och att den var i linje med utgivarens övergripande intresse. Först därefter kom dem i tryck och spreds till, ofta betalande, mottagare. Det var då också lätt att veta vem som stod bakom det som spreds.

Agitation med syfte att påverka eller förändra samhället och rådande strukturer var tidigare ofta hänvisad till muntlig framställning i tal eller debatter. Avsändaren till budskapet var då tydligt för de närvarande, en talare måste tro på det denne förmedlar för att själv bli trodd.
I det lilla formatet, med upp till något 10-tal åhörare så fick man räkna med att bli emotsagd och bli tvungen att förklara eller kanske bli tvungen att ta tillbaka sina yttrande. I större grupper och med karismatisk talare kan dock de mest absurda budskap gå fram, få spridning och uppfattas som sanningar. Masspsykosen möjligheter har då tagits tillvara.

Men agitatorers texter fick sällan någon större spridning innan de hade tillräckligt mycket makt bakom sig. Stenciler och tryckta texter från “underjordiska” tryckerier cirkulerade men spridning och upplagornas storlek blev då begränsad.

Faktaresistens
Idag finns texter i mängd där den okritiske kan finna stöd för sin egen uppfattning. Masspsykosen som kunde uppstå ett stort forum med likasinnade har decentraliserats till hemmen och de slutna rummen. Man kan över tid bygga upp en kraftigt verklighetsfrånvänd omvärldsbild utan att bli ifrågasatt och utan att omgivningen upptäcker det. När dessa åsiktseremiter känner att tiden är mogen kan saker hända som av merparten av omvärlden betraktas som ett tecken på vansinne. De kan dras till och öppet stödja “ledare” som betraktas som galna och därmed ofarliga. När flera likasinnade gör detsamma uppstår lätt en lavineffekt under omvärldens förundran. Någon av de i det tysta verklighetsfrånvända kan också se sig själv som en utvald ledare eller i varje fall någon som måste göra “grovjobbet” för att ställa världen till rätta. Då kan hemska saker hända...

“Filterbubblor”
I den mängd texter och information som hela tiden skapas har de sociala medierna blivit en sorteringscentral eller filter för att välja ut vad som vi läser. Hur detta görs är fördolt men urvalet har klart förmågan att påverka våra åsikter och vår omvärldsbild, den s.k. filterbubblan.
En allmänt accepterad uppfattning om de “filter” och algoritmer som gör urvalet är att de dels påverkas av annonsörers önskemål samt att presentera det som liknar vad vi tidigare sökt eller läst med syfte att hålla oss kvar. Värderingar av korrektheten i det vi presenteras görs nog sällan även om flera sociala medier uttalat sig om att de vill undertrycka falsk information. Det senare är i sig en risk, en risk i att vi inte vet hur saker bedöms som falska eller sanna samt att de övergripande intressena inte är kända. Att vi får en censur som bara släpper fram mainstream i rädslan för att sprida “osanningar”.

2016-07-20

Web of trust "är den grund varpå samhället vilar"

"Web of trust" har för mig varit ett fackbegrepp inom kryptologin där man går i god för andras identitet. Kan några jag litar på säga att någon är den som den utger sig att vara kan jag vara ganska säker på att så är fallet.
Jag har i rubriken också använt ett citat från Tage Danielssons "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton" men bytt ut "Ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsställelse och" mot "Web of trust"

Vad menar jag då med rubriken?
- Samhälle och mänsklig interaktion bygger på nät av tillit. Utan tillit rasar det. Vi måste lita till att ledare inklusive politiker, banker, företag, stater lever upp till de löften och åtagande de gett. På mikronivå vet vi att det kan ta lång tid att bygga upp en vänskap som bygger på förtroende och tillit men att den kan raseras på ett ögonblick om fel ord eller signaler ges. Tillit är bräckligt och i ett större sammanhang kan det betraktas som ett instabilt system. Kan man inte lita på andra hamnar man lätt i en egoistisk bubbla. Överlevnadsstrategin gör människan ond.

I slutet på förra seklet var tilliten på macronivå på topp. Kalla kriget var över, EU var framgångsrikt. Ekonomin utvecklades. Vi kunde koncentrera våra resurser till nyttig och utvecklande verksamhet.  Detta var ett synsätt som smittade. Vi kunde lita på varandra, "web of trust" var starkt. En del säger att vi blev fredsskadade.

Men alla omfattades inte, egoism och gruppegoism fick nya uttryck i form av terrorism. Oväntade och oförutsedda saker hände som vi hade svårt att hantera. Ledare tog oöverlagda beslut och tummade på det förtroende vi gett dem. Många kände sig lurade och bytte tillit mot egoism. Detta har nu spritt sig till ledare som nyttjar sina underordnade i egna syften i stället för att göra världen bättre. Vi ser demokratiskt valda missnöjespolitiker som utvecklas till despoter och diktatorsaspiranter.

Men en värld full av mäktiga egoister är instabil och farlig. Tyvärr verkar vi oåterkalleligen vara på väg i denna riktning. Egoisten försöker förstå omvärlden på egen hand, litar sällan till andras råd och bedömningar. Egoisten kan på egen hand ta farliga beslut beroende på avsaknad tillit till andra, en del av dessa beslut kan drabba oss alla hårt.

Vad kan vi då göra för att motverka denna utveckling?
- Börja på mikronivå. Se till att du är en person som går att lita på, håll vad du lovar, lova inget du inte kan hålla. Var hederlig (svårt;)! Svik inte! Bilda dig i vår historia!
Om många tar till sig detta förhållningssätt så kan nätet av tillit åter stärkas och egoisterna marginaliseras.

2015-11-15

Från Statskyrkan till övervakningssamhället eller hur samhället åter vill ta makten över våra tankar.

Makt är att ha kontroll över människor. Makt kan vara legal, den kan vara utsedd i demokratiska former för att ge ett fungerande samhälle där vi kan känna oss trygga. Men makt kan också vara förtryckande där de eller den som nått makten missbrukar den. Makt har utövats genom "piska och morot", hot om våld för de som inte inordnar sig, förmåner för de som visar sig lojala. Men för att säkra makten behövs ytterligare ett medel. Kontroll över tankar.

Statsmakten har för sin stabilitet behovet av att känna och känna till sina medborgare. Ett viktigt steg för Sverige för att nå detta var införande av statskyrka 1536. Kungen tog då makten över kyrkan och det blev ett redskap för decentraliserad maktutövning. Senare fick kyrkan ansvaret folkbokföring som underlättade beskattning och uttagning av soldater till militärtjänst. Men staten fick med kyrkan också  en möjlighet att övervaka sina medborgare och även påverka deras tankar på ett sätt som återkommit i och med övervakningssamhället. Obligatoriska husförhör infördes vilket gav prästerna möjlighet att identifiera församlingsmedlemmar/medborgare som kunde utgöra ett hot mot samhället. Men med kyrkan fick också staten en möjlighet att ta kontroll över medborgarnas tankar. Präster förkunnande om den allestädes närvarande och allvetande guden som såg alla synder och onda tankar som man skulle få sona i helvetet. Detta skapade människor med äkta eller falsk fromhet men även mycket ångest över sina tankar och rädslan för helvetet.

Men kyrkans, och därmed statens inflytande över människors tankar började minska i början på förra seklet. Arbetarrörelsen tog alltmer över den ideologiska skolningen av medborgare, fackföreningsrörelsen var stark och Socialdemokraterna var det statsbärande partiet som önskade en politisk stabilitet. Efter 1945 började Socialdemokraterna via fackföreningars arbetsplatsombud kartlägga åsikter (främst kommunistiska) på arbetsplatser. Med tiden ledde detta till en statlig aktivitet genom att Försvarsstaben skapade "Grupp B" som tog över kartläggningen. "Grupp B" reinkarnerades senare till "IB". "Grupp B" var också med arbetsplatsombuden en källa till information till Säkerhetspolisen (SÄPO).
1973 avslöjades IB-affären vilket gjorde att informationsflödet från arbetsplatsombuden ströps. SÄPO var tvungen att hitta nya vägar till information. Men inrikespolitiskt var Sverige då ganska stabilt. Det primära hotet mot vår säkerhet var externt. Kalla kriget pågick och resurserna koncentrerades på detta. Vi fick en period av intellektuell frihet i landet.

Men sedan kom 11 september 2001. Kriget mot terrorism började, paranoian bredde ut sig bland makthavare. Människor måste övervakas noga. USA införde sin "Patriot Act" vilket tog bort många rättigheter som tidigare ansetts självklara. Hur omfattande inskränkningarna har blivit har vi uppmärksammats på av Edward Snowden.

Men i paranoians tecken vill också svenska regeringen nu, med hänvisning trygghet och säkerhet, införa ökad övervakning och inskränkta rättigheter.
Men i samband med det återupprättar man sannolikt den självcensur och tankekontroll som statskyrkan lyckades med.
Vill regeringen det? Vill vi det?

2015-08-19

Stoppa patientjournaler på nätet!

Drastisk rubrik men det är allvar.
Flera initiativ för att göra strikt personlig och kanske intim information från vårdens patientjournaler tillgängligt via internet har tagits där patienten själv skall kunna ta del. Bl.a. via vårdportalen 1177.se och Mina vårdkontakter erbjuder flera landsting och regioner sina innevånare att ta del av sina patientjournaler. Vidare pågår projektet "Hälsa för mig" på uppdrag av eHälsomyndigheten. I båda sammanhangen bedyras att man har "säkra" inloggningslösningar men detta garanterar inte att lösningen i sin helhet är säker.
Man kan tvärt om påstå att det inte finns webbplatser som över tid är säkra. Alla webbplatser har sårbarheter, oftast i mängd som möjliggör för en angripare att komma åt eller manipulera information på webbplatsen. Att en webbplats inte blivit blivit angripen betyder inte att den är osårbar, det är bara så att sårbarheterna har ännu inte upptäckts. Det pågår hela tiden en kapplöpning mellan programvaruutvecklare/leverantörer och de som med olika motiv vill hitta sårbarheter. Ibland får leverantörerna kännedom om sårbarheter och hinner skicka ut uppdateringar till användare, i bland kommer onda krafter över dem först och kan utnyttja dem under en tid för sina egna syften. Det finns gott om exempel där högprofilerade verksamheter med god säkerhetskultur fått objudna besök som ställt till svår skada. Exempel på detta är  Sony och  Pentagon

Svenska vårjournaler kanske inte är lika intressanta att komma åt som den informationen som stulits i de nämnda exemplen. Men enstaka eller mängder av journaluppgifter kan användas för utpressning eller för att misskreditera patienter/medborgare. Ett angrepp som blir känt skulle också underminera förtroendet för vårdgivaren. 

I företag som har en kommersiell verksamhet görs ofta riskanalyser där sannolikheten för en skada eller angrepp vägs mot den kostnad som skadan/angreppet kan förorsaka verksamheten och utifrån detta vidtas skyddsåtgärder.

Skulle patienters journalinformation läcka så vållar det inte speciellt stor ekonomisk skada för vårdgivaren men skadan för den enskilde kan vara oerhörd och inte möjlig att mäta i pengar. Det är helt enkel omöjligt att göra en rättvisande riskanalys i detta sammanhang. 

De initiativ att göra informationen tillgänglig bygger ofta på politikers eller tjänstemäns ambitioner att skapa nya moderna lösningar. Det har inte hörts några stora offentliga upprop om "journaler på nätet" och väldigt lite om samhällsnyttan. 

Så stoppa patientjournaler på nätet! 

2015-08-13

Veckans dystopi

Den stora kollektiva oron i väst är för närvarande utvecklingen i Ryssland och IS framväxt. Det finns en osäkerhet i vartåt vi är på väg och vad som kommer att hända. Tidigare var kärnvapenmakterna som hade kontrollen över värden men det rådde en maktbalans så oroligheter och krig blev ganska begränsade. Reella maktcentra var lika med nationalstaterna, medborgarna hölls lugna med positiv utveckling alternativ repressiva metoder. Senaste decennierna har detta krakelerat, gränslös terrorism har utvecklas, ofta med religiösa förtecken.
Den tidigare dominerande vapenmakten har kompletterats med nya verktyg som ofta förutsätter internet. Både nationalstater och terrorgrupper jobbar nu med informationskrigföring där målet ofta är att sprida rykten och osäkerhet för att undergräva befintlig makt.
Ytterligare en metod som börjar utvecklas är IT-krigföring vars mål främst är att vara samhällsdestabiliserande och tillsammans med informationsoperationer minska behovet av kostnadskrävande vapenmakt för att ta makten ett samhälle eller nation.

Supermakterna förbereder sig för och kan redan vara aktiva med IT-krigsoperationer.
Men många fler har de kunskaper som behövs."Hackerattacker" blir mer och mer spekulativa. Sårbarheter som kan utnyttjas verkar vara outtömliga, "Everything Is Broken" kan vara en realitet.

Hackergrupper är idag begränsat stora och har olika inriktning, tidigare var nätvandalism dominerande, något som var besvärande men i huvudsak ganska ofarligt. Nu har fokus flyttats till olika former av ekonomisk brottslighet där målet är att berika sig själv. En ökad framgångsrik men inte speciellt organiserad verksamhet är vad "Anonymous" ägnar sig åt. Ofta följer Anonymous attacker på upprop om att utifrån politiska eller moraliska argument göra riktade angrepp mot ett angivet mål. De som känner sig manade gör då det dom kan, mer organisation behövs inte.

Men här kan man se gryende maktcentra i paritet med våra supermakter. Den som karismatiskt kan formulera en ideologi som appellerar till tillräckligt många "hackers" och "nättroll" kan förmodligen skapa en plattform som är kraftfullare än Putins...

2015-03-11

Säljer de din själ för pengar?

Vi har pressfrihet i landet. Vi har också yttrande- och tankefrihet.
Tankefrihet är i mitt tycke kärnan i friheterna. Sina tankar och känslor kan man i väldigt liten utsträckning själv kontrollera och därmed skall man inte ställas till svars för dessa.

Yttrandefriheten har gränser, dels juridiska som styrs av lagar men även moraliska som jag sätter upp för mig själv. Vilken moral jag väljer att leva efter beror i stor utsträckning på den kulturella kontext jag vistas i. Min moral måste vara kompatibel med min omgivning för att jag skall fungera socialt.

Pressfriheten är viktig för att vi skall kunna föra en offentlig debatt. En debatt som är nödvändig för att vårt samhälle skall utvecklas. Vi har rätten att yttra oss ostraffat och anonymt via våra media om det finns en ansvarig utgivare som väljer att publicera våra uttryck.

Vi har utifrån ovanstående ett ganska bra stöd för de demokratiska friheterna i Sverige.

Men det händer saker...

Pressen och media förändras och förflyttas i stor utsträckning till internet. Papperstidningarna blir tunnare och färre. Radio o. TV:s traditionella distribution via etern minskar i betydelse. Vad man hörde på, såg eller läste var en privatsak även om grannarna ev. visste vilken politisk färg ens dagstidning hade.

Internet tenderar nu att bli den primära distributionskanalen för mediaföretag inkl. public service. Med distribution via internet kommer också en detaljerad spårbarhet av vad jag tar del av. Denna spårbarhet har under ganska lång tid används av stora internetaktörer som Google och Facebook för att kartlägga våra intressen.
Information har sedan används för att skapa och sälja personligt riktad reklam till oss.
Samma aktörer börjar också skräddarsy det de visar oss i form av anpassade söksvar m.m. Detta beskrevs nyligen av Sam Sundberg på Svenska Dagbladets Under strecket om Filterbubblan.

Många mediaföretag är nu på väg in i denna värld, att skaffa en tydligare bild av sina läsare/tittare för att i första han säkra sin finansiering. Men... Det innebär också att man kartlägger vad man är intresserad att ta del av. De sparar och analyserar denna information och får förmodligen en ganska bra bild av mina intressen men även väldigt personliga preferenser. D.v.s. de skapar något av åsiktsregister. Internetbokhandeln Amazon har m.h.a. av e-boksläsaren Kindle skapat möjlighet att i detalj ta del av våra läsvanor. Vad vi läser, när vi läser, hur fort vi läser o.s.v. levereras åter till Amazon för analys.

Känner någon till mycket om mig och dessutom har möjligt att forma och anpassa delar av den information jag tar del av kan denne också på ett riktat sätt påverka mina tankar. Det bekymrar mig!
...

Jag önskar att Public Service-företagen (SR/SVT) inte ägnar sig åt eller kommer att ägna sig åt den här typen av kartläggning och jag skulle uppskatta om de offentligt klargjorde sin inställning till detta.
Jag hoppas också de tidningar jag betalar prenumeration till respekterar mig som kund och inte säljer min själ för pengar!

Seriösa medieföretag bör inte bara vara rädda om sina källor och stå för källskyddet. Även läsare och tittares anonymitet och integritet måste skyddas. Görs inte det så kommer det att slå mot vitaliteten i den offentliga debatten och även förtroende för media.