Denna text kommer att motsäga sig själv då den antyder krav på textkvalitet och belägg för påståenden. Detta är bara tankegods som inte underbyggs av fakta.
---
Idag översköljs vi av texter där ursprung, kvalitet och “sanning” oftast är okända, vi kan tro att den kommer från trovärdig källa, vi kan tro att den som skrivit har ett gott uppsåt och har jobbat för att beskriva en underbyggd sanning. Men vi vet väldigt sällan om så är fallet. Verkar texten beskriva något som jag själv upplever så har jag lättare att ta till mig texten och tro att den är sann. Tid att verkligen granska och ifrågasätta finns sällan. Det är enklare att ta den till sig utan eftertanke.
På 1900-talet var text som nådde många mottagare tillförlitligare. Texten passerade oftast en redaktör som ställde krav på kvalitet och att den var i linje med utgivarens övergripande intresse. Först därefter kom dem i tryck och spreds till, ofta betalande, mottagare. Det var då också lätt att veta vem som stod bakom det som spreds.
Agitation med syfte att påverka eller förändra samhället och rådande strukturer var tidigare ofta hänvisad till muntlig framställning i tal eller debatter. Avsändaren till budskapet var då tydligt för de närvarande, en talare måste tro på det denne förmedlar för att själv bli trodd.
I det lilla formatet, med upp till något 10-tal åhörare så fick man räkna med att bli emotsagd och bli tvungen att förklara eller kanske bli tvungen att ta tillbaka sina yttrande. I större grupper och med karismatisk talare kan dock de mest absurda budskap gå fram, få spridning och uppfattas som sanningar. Masspsykosen möjligheter har då tagits tillvara.
Men agitatorers texter fick sällan någon större spridning innan de hade tillräckligt mycket makt bakom sig. Stenciler och tryckta texter från “underjordiska” tryckerier cirkulerade men spridning och upplagornas storlek blev då begränsad.
Faktaresistens
Idag finns texter i mängd där den okritiske kan finna stöd för sin egen uppfattning. Masspsykosen som kunde uppstå ett stort forum med likasinnade har decentraliserats till hemmen och de slutna rummen. Man kan över tid bygga upp en kraftigt verklighetsfrånvänd omvärldsbild utan att bli ifrågasatt och utan att omgivningen upptäcker det. När dessa åsiktseremiter känner att tiden är mogen kan saker hända som av merparten av omvärlden betraktas som ett tecken på vansinne. De kan dras till och öppet stödja “ledare” som betraktas som galna och därmed ofarliga. När flera likasinnade gör detsamma uppstår lätt en lavineffekt under omvärldens förundran. Någon av de i det tysta verklighetsfrånvända kan också se sig själv som en utvald ledare eller i varje fall någon som måste göra “grovjobbet” för att ställa världen till rätta. Då kan hemska saker hända...
“Filterbubblor”
I den mängd texter och information som hela tiden skapas har de sociala medierna blivit en sorteringscentral eller filter för att välja ut vad som vi läser. Hur detta görs är fördolt men urvalet har klart förmågan att påverka våra åsikter och vår omvärldsbild, den s.k. filterbubblan.
En allmänt accepterad uppfattning om de “filter” och algoritmer som gör urvalet är att de dels påverkas av annonsörers önskemål samt att presentera det som liknar vad vi tidigare sökt eller läst med syfte att hålla oss kvar. Värderingar av korrektheten i det vi presenteras görs nog sällan även om flera sociala medier uttalat sig om att de vill undertrycka falsk information. Det senare är i sig en risk, en risk i att vi inte vet hur saker bedöms som falska eller sanna samt att de övergripande intressena inte är kända. Att vi får en censur som bara släpper fram mainstream i rädslan för att sprida “osanningar”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar