"Web of trust" har för mig varit ett fackbegrepp inom kryptologin där man går i god för andras identitet. Kan några jag litar på säga att någon är den som den utger sig att vara kan jag vara ganska säker på att så är fallet.
Jag har i rubriken också använt ett citat från Tage Danielssons "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton" men bytt ut "Ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsställelse och" mot "Web of trust"
Vad menar jag då med rubriken?
- Samhälle och mänsklig interaktion bygger på nät av tillit. Utan tillit rasar det. Vi måste lita till att ledare inklusive politiker, banker, företag, stater lever upp till de löften och åtagande de gett. På mikronivå vet vi att det kan ta lång tid att bygga upp en vänskap som bygger på förtroende och tillit men att den kan raseras på ett ögonblick om fel ord eller signaler ges. Tillit är bräckligt och i ett större sammanhang kan det betraktas som ett instabilt system. Kan man inte lita på andra hamnar man lätt i en egoistisk bubbla. Överlevnadsstrategin gör människan ond.
I slutet på förra seklet var tilliten på macronivå på topp. Kalla kriget var över, EU var framgångsrikt. Ekonomin utvecklades. Vi kunde koncentrera våra resurser till nyttig och utvecklande verksamhet. Detta var ett synsätt som smittade. Vi kunde lita på varandra, "web of trust" var starkt. En del säger att vi blev fredsskadade.
Men alla omfattades inte, egoism och gruppegoism fick nya uttryck i form av terrorism. Oväntade och oförutsedda saker hände som vi hade svårt att hantera. Ledare tog oöverlagda beslut och tummade på det förtroende vi gett dem. Många kände sig lurade och bytte tillit mot egoism. Detta har nu spritt sig till ledare som nyttjar sina underordnade i egna syften i stället för att göra världen bättre. Vi ser demokratiskt valda missnöjespolitiker som utvecklas till despoter och diktatorsaspiranter.
Men en värld full av mäktiga egoister är instabil och farlig. Tyvärr verkar vi oåterkalleligen vara på väg i denna riktning. Egoisten försöker förstå omvärlden på egen hand, litar sällan till andras råd och bedömningar. Egoisten kan på egen hand ta farliga beslut beroende på avsaknad tillit till andra, en del av dessa beslut kan drabba oss alla hårt.
Vad kan vi då göra för att motverka denna utveckling?
- Börja på mikronivå. Se till att du är en person som går att lita på, håll vad du lovar, lova inget du inte kan hålla. Var hederlig (svårt;)! Svik inte! Bilda dig i vår historia!
Om många tar till sig detta förhållningssätt så kan nätet av tillit åter stärkas och egoisterna marginaliseras.
Bra skrivet.
SvaraRaderaIdentitet är basalt, nödvändigt för tillit fast långtifrån tillräckligt. Vi har nog alla människor omkring oss vars identitet vi har förvissat oss om utan att vi för den skull känner någon större tillit till dem.
Tillit är ett fundament i tillvaron. När jag sätter mig bakom ratten litar jag implicit på dem som varit inblandade i att bygga och underhålla fordonet, på dem som utformat och sköter om våra vägar samt på mina medtrafikanter. The list goes on.
Bristande tillit har hämmat samarbete och utgjort grogrund för konflikter i alla tider. Det är inget nytt. Helt ny är däremot tillgången till massförstörelsevapen hos ett växande antal stater och - snart nog - andra aktörer.
Jag håller med dig om att vi kan och måste börja med oss själva. Den tillit vi vill se i samhället måste vi, var och en, själva göra oss förtjänta av.
Nej min beskrivning av WOT i inlägget innebär inte en automatisk koppling till identitet. Vad gäller identitet i formen av att jag är samma fysiska person som jag alltid varit. Men det innebär inte att mina egenskaper är oförändrade. Tilliten sitter inte i identiteten och den kan förändras över tid. Tillit är något jag i bästa fall gjort mig förtjänt av och det är upp till var och en att bedöma. Men finns det mer tillit än misstänksamhet i ett samhälle (WOT) kan det nog anses gott.
Radera