Direktdemokrati och säkerhetspolitik?

Jag har hamnat i en diskussion om direktdemokrati med folkomröstningar. I det här specifika fallet gäller det Nato-medlemskap och vår säkerhetspolitik.

Argumenten för är att denna fråga är för viktig att lämna till politker, det är bättre om vi informerar oss och förankrar resultatet i en folkomröstning.

Jag är mycket tveksam till dessa argument, kanske för att jag under många år jobbat med informationssäkerhet. Mina argument mot som följer:

Inom informationssäkerhet pratar vi om integrity (riktighet) i formen av att informationen är skyddad mot ändring. Men… det förutsätter att man vet källan till informationen och att man har anledning att känna förtroende för denna. Utan en obruten kontrollerbar kedja från den trovärdiga källan till mottagare kan man inte lita på informationen. Tänk ”viskleken”.

Så hur mycket av den information som sköljer över oss dagligen är tillförlitlig? Hur mycket av informationen är medvetet onyanserad eller falsk?

Stater har säkerhetstjänster vars jobb är att bevaka omvärlden och just sila ut information som man kan knyta till en verifierbar källa som sedan den politiska ledningen i landet har att agera på. Även här kan falsk information slinka igenom men är ett under av riktighet jämfört med det informationsbrus vi normalt lever i.

Så bor vi i en (representativ) demokrati bör vi lita på ledningen som har ett bättre beslutsunderlag i säkerhetsfrågor än vad vi övriga har.

Hur Facebook, Microsoft, Amazon m.f. kan bidra till stabilitet i det svenska elnätet.

Jag skrev för några dagar sedan ett blogginlägg med rubriken "Nyttan av fortsatt utbyggnad av vindkraft kommer förmodligen att blåsa bort." där jag konstaterade att fortsatt utbyggnad av vindkraft blir svår att tillgodogöra sig. Orsaken till detta ser jag i stor utsträckning beror på att den reglerkraft som behöver finns tillgänglig när vinden är för svag för att ge en stabil och säker leverans av el i landet. Till en del kan detta kompenseras med olika former av energilager men det är svårt att bygga sådana med tillräcklig kapacitet, planerna för vindkraftsutbyggnad är lång större. Ett annat sätt att reglera tillgången är att uppmuntra elanvändare att undvika att använda el när vindkraftverken levererar dåligt. Ett rörligt elpris är då ett incitament för att anpassa förbrukningen. Men merparten av elanvändarna har svårt att vara så flexibla, företag och arbetsplatser har ofta svårt att anpassa sin verksamhet och arbetstider för att kunna vara flexibel i sin förbrukning. 

Men det finns lösningar som förbättrar möjligheterna på sikt, ny elkrävande industri som Cementas koldioxidfria cementproduktion och järnsvampverken i norr som skall producera koldioxidfritt järn kommer i huvudsak att bygga på vindkraft där reglerkraft inte behövs, man kommer att internt lagra energi i form av vätgas för utjämning av tillgången på vindkraft.

Men vi har också förbrukare vars teknik skulle kunna ställa om sin förbrukning mycket snabbt så att vi inte behöver så mycket (dyr) reglerkraft som i huvudsak består av vattenkraft. Det är de datorhallar som t.ex. Facebook, Microsoft och Amazon etablerat i Sverige. Dess förbrukning är hög. Utan att nämna några siffror så uppskattas dessa i dag ha en förbrukning som motsvarar en kärnkraftreaktor och att förbrukningen väntas flerdubblas till år 2045 (källa: Svenskt näringslivs rapport - Högre elanvändning år 2045, Sidan 6 )

Dessa datorhallar öppnar möjligheter att nyttja tillkommande vindkraft effektivt och vara en regulator för detta.

Hur?
De stora företagen har liknande hallar utspridda över kontinenterna har flexibel, de är ständigt uppkopplade och redundanta så att om en datorhall skulle bli utan el eller internetanslutning så tar andra datorhallar i nätet omgående över databehandlingen tills felet är åtgärdat. Det behövs inte speciellt mycket investeringar för att utnyttja denna flexibilitet, det gäller bara att motivera berörda företag att dra ner sin lokala produktion när effektbrist råder och flytta över driften till andra hallar. Motivationen kan vara planekonomisk, att stifta lagar där de måste rätta sig efter eltillgången alternativt marknadsekonomisk där ett marginalpris utan subventioner vid varje tillfälle får fullt genomslag. Om marknadspriset hamnar på t.ex. 2 kr/kWh och tekniken tillåter så väljer nog hallägaren att flytta sin produktion till länder och platser som för tillfället har ett lägre elpris. Till skillnad från att bygga ut elnät för att få elen dit den behövs så är det lätt för hallägarna att flytta data snabbt via befintligt fibernät till platser där elen är billig.
(det är möjligt att hallägarna redan idag optimerar sin verksamhet för att hålla nere elkostnaderna men det är i så fall inte känt för mig och tycks inte heller vara en möjlighet som Svenska Kraftnät utnyttjar).Forskning för att hitta hur man löser ovanstående pågår och svenska Vattenfall är engagerat i pilotinstallationer, se: Vattenfalls "Energy Plaza" . 

Nyttan av fortsatt utbyggnad av vindkraft kommer förmodligen att blåsa bort.

En betraktelse över Sveriges energimix.

Hypotes: Ju större del av svensk elproduktion som kommer från oplanerbara källor som sol och vind så kommer tillgänglig el från dessa vid goda förhållanden för vind och solsken inte kunna utnyttjas. Orsak är att möjlig energilagring och planerbar konsumtion är allt för liten. När efterfrågan understiger den produktionskapacitet som finns för tillfället måste vi låta viden blåsa förbi. Intentionen att dubbla produktionen av vindkraft kommer att innebära att nyttjandegraden av vindkraften kommer att sjunka och investeringarna blir mindre lönsamma. 

Vi pratar om reglerkraft i elnäten, källor som snabbt kan anpassas till behov och efterfrågan för stunden som vattenkraftverk och värmekraftverk som bygger på förbränning av kol, olja, gas, biobränsle eller sopor. I Sverige är vattenkraften den dominerande reglerkraften som dessutom är klimatneutral. Flertalet länder i Europa han inte samma tillgång till vattenkraft och har därför ett större beroende av värmekraftverk som i sin produktion släpper ut koldioxid. I dag är maximal effekt man kan ta från vindkraft (vid maximalt gynnsam vind) och effekt från vattenkraft i samma storleksordning. Resultatet är att när vindkraften levererar maximalt kan i princip vattenkraften kan regleras ner till nära noll och vatten i dammarna kan sparas tills vinden avtar. När det inte blåser alls så nyttjas vattenkraften tills förbrukningen är så hög att man måste kompensera med att koppla in värmekraft från t.ex. Karlshamnsverket eller import från t.ex. Polen och Tyskland till ett högt pris och höga koldioxidutsläpp. 

När vi idag ser planer på att fördubbla vindkraften i Sverige till en maxeffekt som kanske är dubbelt så hög som vad vattenkraften kan leverera så innebär det också att när vattenkraften regleras ner till noll så kommer det finnas en stor överproduktion av el som förmodligen inte kan säljas vilket gör att lönsamheten i ny vindkraft kommer att sjunka kraftigt om vi inte kan bygga upp mer reglerkraft. 

Till en del kan detta problem lösas genom att lagra energi men det saknas storskaliga lösningar som kan utjämna vädrets nyckfullhet över mer än ett fåtal timmars elproduktion. Teknik som finns för detta är pumpkraftverk (där man man har ett vattenkraftverk som producerar el när efterfrågan är stor och pumpar upp vatten till dammen när elen är billig). Storskalig pumpkraft skull behöva använda några av våra större sjöar för att kunna reglera vindkraften. Vätgaslagring är också aktuell, bl.a. för Cementas koldioxidfria cementproduktion och för de initiativ för koldioxidfri järnsvampsproduktion som planeras. Men även dessa initiativ är småskaliga och kostsamma.

Ytterligare ett sätt att ta vara på överproduktion av vindkraft är att (med priset) uppmuntra hushåll och företag att optimera sin användning av el. Att över dygnet lägga planerbar förbrukning när priset är lågt. Det kan gälla elvärme, varmvatten (t.ex. med större varmvattenberedare) tvätt, disk, laddning av elbilar eller lokal lagring av el i batterier eller värmemagasin. Detta är marginella åtgärder, de flesta industrier och datorhallar är beroende av kontinuerliga och säkra elleveranser.

Även om man gör det bästa av ovanstående ser jag att framtida vindkraftsutbyggnad kommer att få en lägre eller mycket lägre lönsamhet än hittillsvarande. Nyttan kommer att blåsa bort.

Jag har i ovanstående inte nämt kärnkraft då jag inte betraktar den som reglerkraft på minutnivå även om den är planerbar. Kärnkraften är idag basen för hushållens, kommuners och företags normalförbrukning inklusive de stora datacenters som etablerats i Sverige. Jag har också lämnat solenergin åt sidan då den representerar en ganska liten andel av den elproduktion som är ansluten till det nationella elnätet.

De problem med fortsatt utbyggnad av vindkraft medför är inte unika för Sverige, de länder som saknar vattenkraft behöver också reglerkraft vilket i huvudsak betyder värmeverk där förbränningen resulterar i stora utsläpp av koldioxid från i huvudsak fossila bränslen.

Så om det inte sker ett stort genombrott för energilagring i mycket stor skala samt en kraftig ökning av elförbrukares flexibilitet så är nog vindkraften vid vägs ände i Sverige och stora delar av Europa. 

Vi måste anpassa oss till den nivå på elproduktion och elförbrukning som vi har tillgänglig idag tills ny, planerbar elkraft finns tillgänglig, lite mer vattenkraft (finns inte så många älvar att bygga i) och kärnkraft. Bioenergi ger inget tillskott utan att koldioxiden i atmosfären ökar.   

#el #regelerkraft #vindkraft #klimatanpassning

Kan naturlagar uppfattas som en konspiration?

Eller hur konsekvenserna av en naturlag snabbt har förändrats.

Det gäller kolcykeln som sammanfattningsvis kan beskrivas som att när växter förbränns eller förmultnar så skapas koldioxid samt när växter växer upp så omvandlas koldioxid och ljus m.h.a. fotosyntes till biomassa (kolhydrater) och syre. Detta är något vi redan i grundskolan fått lära oss. Detta är också den grund som funnits för att se biobränsle som förnybart och som klimatneutralt. Att kolcykeln återställer balansen på inom 1 till 100 år beroende på vilka växter det rör sig om. Snabbt för vallväxter som i allmänhet växer upp och skördas inom ett år till barrskog som i Sverige kan ta upp till 100 år innan balansen är återställd. Vallväxter har alltså en kort kolcykel och kan då ses som i princip ett neutralt biobränsle. Tyvärr så är dessa växter viktiga som föda och därmed tveksamma som bränslen. Vi har skogsråvaror som kan fungera som eller konverteras till biobränslen. Här kommer dock problemen. Vi behöver kraftigt minska koldioxidutsläppen under de 10-15 närmaste åren för att rädda klimatet, en insikt är ganska ny. Men…  här faller teorin om klimatneutralitet. 

Fäller man en tall och gör bränsle av den som sedan förbränns så innebär det ett omedelbart utsläpp av koldioxid. Planterar man en ny tall så kommer inte den nya att neutralisera den förbrända koldioxid förrän lång bortom de 10-15 år inom vilka vi måste få ner utsläppen.

Men stora delar av miljörörelsen, politiker från höger till vänster och även industrin tror på att biobränsle är en snabb lösning på omställningen till ett klimatneutralt samhälle?
Är det då en konspirationsteori att med kolcykeln som grund påstå att biobränsle från skogsråvara bidrar till att försena klimatomställningen i stället för att bidra till den? 

Skulle det vara en konspiration att ifrågasätta en etablerad sanning p.g.a. snabbt ändrade förutsättningar för denna sanning?

Om Trump, sociala medier, censur, arkiv och historierevision

När detta skrivs har USA:s avgående president Donald Trump några dagar kvar på sitt förordnande.

Flertalet sociala medieföretag har med hänvisning till sina användarvillkor stängt av Trump som användare. Dessa beslut är nu omdiskuterade, om det kan betraktas som censur eller avtalsbrott. I den här texten tar jag inte ställning till detta. Känns som det är en mindre fråga jämfört med andra komplikationer som avstängningarna och avpublicering medför. Jag fokuserar här främst på Twitter, övriga tjänster har jag inte tillräcklig kunskap om hur deras avstängning fungerar.

Twitter & Trump.
Twitter stängde efter varning Donald Trumps twitterkonto @realDonaldTrump vilket medförde att Trump inte kunde skicka ytterligare tweets från detta konto. Resultat av ett medvetet beslut av Twitter.
Men även tillgången till hans tidigare tweets och hans interaktion med andra användare stängdes samtidigt av. Detta medför flera konsekvenser.

Historiken är inte längre tillgänglig från källan. Detta är vid första påseende en historierevision i realtid av en typ som beskrevs i George Orwells roman ”1984” där historien skrivs om på daglig basis. Just här, med Trumps tweets, är det inte riktigt så illa, de har arkiverats på flera ställen av olika organisationer och intressen. Men arkiven har svårt att spara den helhet som finns i Twitters databaser. Även om Trumps tweets finns tillgängliga i tidsordning så tappar man information om retweets, svar och kommenterande tweets. Man tappar greppet om dess hela sammanhang och därmed också dess påverkan på historien.
Ytterligare en komplikation med de arkiv eller databaser som som laddat ner kopior av tweetsen är deras förmåga att bevisa att de överensstämmer med originalen, Att inte data har förstörts eller medvetet förändrats för att kunna förändra historieskrivning eller förstöra bevis som ev. skall hanteras i domstol. Det kan finnas mäktiga intressen för att just förändra historieskrivningen runt Donald Trump.

Sammanfattningsvis så innebär privata medieföretags avpublicering av tidigare offentliggjort och publicerat material ett hinder för historieforskning och rättskipning vilket därför borde betraktas som en form av historierevision. Dessutom ett hinder för oss att nu och i framtiden förstå vår nuvarande samtidshistoria. 

"Vi såg det inte komma" - om pandemi, ansvar och det kollektiva minnet

"Vi såg det inte komma" -- Ett citat om pandemin som jag hört från flera beslutsfattare de senaste veckorna. Jag tror att det är ärligt. De hade inte ens förutsättningar för att se.

För vem kunde förutspå en svår pandemin vars motsvarighet inte har funnits sedan spanska sjukan grasserade för 100 år sedan? Att en svår pandemi skulle komma i år med globala konsekvenser som vi ännu inte vet vidden av. 

Nu vill många hitta skyldiga till det som vi andra inte kunnat se eller förstått. Att man nu förväntat sig politiker som skulle förstått vad vi andra inte förstått. Politiker som dessutom under lång tid tillbaks haft förmågan att få oss förstå och få oss att avstå delar av vår tillväxt och välfärd till beredskap inför något okänt.

Ju längre sedan en kris drabbat oss ju osannolikare ser vi att det kunde hända nu och här. Välfärden och vården har utvecklats rejält sedan spanska sjukan. Detta har känts som en garant för att vi inte haft något att frukta.

De som ifrågasatt denna kollektiva trygghet i att inget ont kan hända oss har ofta avvisats som domedagsprofeter.

När krig och kriser har passerats så är det ofta lätt att politiskt motivera beredskap inför framtiden men ju mer fjärran det obehagliga minnet känts ju svårare är det att motivera fortsatt beredskap. Varför avstå möjligheter, tillväxt och framgång nu för att förbereda oss på något som kanske inte kommer att hända. I vår strävan efter att få det "bättre" väljer vi inte eftertänksamma politiker. Snarast vill vi som kollektiv och väljare ha "allt nu". Det har resulterat i att vi mer och mer lånar av framtiden och förväntad framtida tillväxt. Vi optimerar verksamheter m.h.a. "just in time" och "new public management", inga resurser skall vara vilande. Den vårdkapacitet vi skulle behöva nu vid pandemin var redan överutnyttjad innan. Vi har lånat av framtiden genom att bränna ut personal inom vården och andra branscher. Vi lånar också av framtiden genom överutnyttjande av naturresurser och att låta klimatet bli mer och mer människoovänligt.

Kan vi då peka ut politiker som skyldiga till detta. Troligen inte. Det är snarast vi som på grund av gemensam historielöshet och kanske strävan efter "allt nu" som försatt oss i detta läge.

Det vi behöver är att se framåt. Vi behöver välja kompetenta och bildade politiker som kan förse oss med en vision om en god framtid som vi är beredda på att medverka till. Önskvärt är att dessa politiker tar hjälp av vetenskapen och då också historiker som kan visa på hur man nått framgång eller misslyckats efter tidigare större kriser. Att inte ta vara på historisk kunskap är att ta en allt för stor kollektiv risk.

Så det kanske inte finns några som kan avkrävas ansvar mer än vi själva och vår kollektiva oförmåga att lära av vår historia och att minnas. Glöm inte det som händer nu och se till att kommande generationer får del av dina erfarenheter!

Visioner och etik inom vård-IT

Sveriges kommuner och landsting (SKL) tillsammans med Socialstyrelsen tog under 2016 en vision för e-hälsa 2025 som sammanfattades i nedanstående text.

År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. 

Man ställer inte bara upp hälsomål utan anvisar även medlet för att nå detta mål. Ja till och med medlet, digitalisering blir målet i sig och som ses viktigare än individen. Men har medlet i sig bara fördelar eller finns det mer som bör vägas in, eventuella nackdelar med att så tydligt peka på hur.
Mycket av visionerna kan kopplas till begreppet det “det goda samhället” som alltid vill oss väl och där vi behandlas på ett jämställt och likvärdigt sätt.
Vi har lagstiftning som garanterar oss att information som vi låter samhället samla in om oss i form av personuppgifter och information om vår hälsa i patientjournaler inte missbrukas. Men efterlevnaden av lagen brister. Gamla, felaktigt designade, journalsystem klarar inte fullt ut att skydda informationen för läckage.

De nya vårdsystemen som det finns visioner om kommer att kunna lagra mycket mer information om oss, analyser av informationen kan göras i bakgrund, t.ex. upptäcka om man har dolda sjukdomar, kanske ärftliga. Detta ställer nya krav på etik i vården och olika typer av forskning men även kommersiella intressen kommer att vilja ta del av informationen. De tekniska möjligheterna att “spärra” information kommer förmodligen att vara bättre men inte vara 100%. Läckage av information från “säkra” datasystem är ett ökande problem vilket tydligt visat sig på senare tid då mycket centrala och viktiga system hos stater har blivit “hackade.

Men hur länge räcker “det goda samhället”? Kan vi lita på att det består under vårt återstående liv? Vi ser nu hur världen förändras snabbt. Kommer framtidens makthavare vara goda mot de svaga. Kommer ev. upptäckt av en dold sjukdom eller “dåliga egenskaper” hos oss resultera i erbjudande om vård i tid eller kommer vi prickas som oönskade? Det är viktiga frågor att tänka över innan vi låter oss kartläggas och registrerats i centrala databaser. Det kanske är då bättre att lagring sker decentraliserat hos vårdgivare på ett sätt som gör det svårt att kartlägga oss på “distans”.

Det kanske är dags att stoppa en del visioner för att behålla vår integritet även om det i genomsnitt skulle ge oss ett par månader kortare liv p.g.a sämre information till vården?